Själsligt antagande.

Jag funderar över vår känslighet som individer , vet vi om att det vi inte känner hos oss själva är egentligen det som är viktigast för vårt förhållande till oss själv och andra ?
De flesta människor säges kunna hitta vatten , jag menar då under jordytan.
Jag har letat vatten med hjälp av en Y formad gren av pilträd.

Tidigare har jag bara hört talas om att det finns människor som är känsliga nog att kunna detta , men jag har sen jag testat fått en helt annan uppfattning av vad alla vi människor är utrustade med för ett perfekt liv här på planeten.

Den uppfylldhet som jag kände när pilekvisten försökte vrida sig ur mitt grepp när det fanns en vattenåder under mig .Det var som om det fanns ett eget starkt liv i kvisten och jo visst det fanns det annars hade jag känt något .

Vem eller vad har försett mig med denna gåva ? Jag tror på en kraft starkare än min egen som är innesluten i allt och alla , ja i minsta lilla micro organism . Kan det vara att vi alla består av samma beståndsdelar som allt annat ända ut i längsta universum , dit det inte går att hålla tanken mer än en kvantsekund för att jag inte har utvecklat den egenskapen än ?

Kan så vara och jag tror det.
Med pannan i djupa veck.
Stefan