
Årstiden för uteliggare är inte av gynsammaste art och värre blir det. Jag har träffat en man som ligger ute och har gjort så de senaste 8 åren. Ibland har någon gamal kompis förbarmat sig över honom och låtit han sova , ducha och tvätta sina kläder hos honom.
Hur förstår man en uteliggare ? Eftersom jag en gång i mitt liv levde i förtvivlan över att jag inte kom i kontakt med mig själv och bara ville vara ensam . Jag sökte mig till källare och dylikt för att sova en stund. Jag behövde egentligen hjälp , mycket hjälp.
Jag känner igen mig i denna mannens beskrivning av hans liv , det ligger en form av självömkan att andra ska se , bejaka , bekräfta , ta hand om ens liv , ställa saker och ting till rätta. Och i detta växer utanförskapet eller rättare sagt det är en fortsättning på ett redan sen barnsben upprättat utanförskap. Hur kan man då hjälpa en som valt att ligga ute ? Eftersom det samtidigt handlar om integritet hos individen och att förstå att han har redan hört alla goda råd sen långt innan.
Här känner jag att jag är ett redskap för möjligheten att utvecklas för denna man , att möta honom där han är just nu. I hans tankar vill han förändra omedelbart och samtidigt är han rädd att göra det , snacka om att tankarna överlappar varandra. Vi träffas varje dag här på mitt jobb och jag ger hans tankar en möjlighet att komma ut som ord för att det ska bli lättare för honom att känna igen sina tankar , precis som mina återkommer om jag inte lägger till nya upplevelser gör det det för honom.
Hur många tankar finns det då inte som svävar runt i universum för att hitta rätt ?
Många många.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar